View in EDS

Med SoTL som ramverk: från intuition, med blicken mot ett strukturerat förhållningssätt

Saved in:
Bibliographic Details
Title: Med SoTL som ramverk: från intuition, med blicken mot ett strukturerat förhållningssätt
Authors: Einarson, Daniel
Contributors: Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Originator, Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment of Computer science, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Research environment of Computer science, Originator, Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Department of Computer Science, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för datavetenskap, Originator
Source: Högskolepedagogisk debatt. 2025(1):10-21
Subject Terms: Social Sciences (5), Educational Sciences (503), Samhällsvetenskap (5), Utbildningsvetenskap (503)
Description: I en svensk kontext är troligtvis det som benämns som ”akademiskt lärarskap” (Bolander Laksov & Scheja, 2020) den mest vedertagna motsvarigheten till Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). En annan benämning är ”ett vetenskapligt förhållningsätt till undervisning och lärande” (Bolander Laksov et al., 2014, s. 8), som använts i diskussioner kring begreppet SoTL och kring pedagogisk skicklighet. Enligt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH, 2024) är SoTL ett tillvägagångssätt där lärare utvecklar sin praktik och studenters lärande, och där resultat delas med kollegor. Centralt är lärarens reflektioner kring, och utveckling av, undervisningssituationen, samt spridning av resultat där studentens bästa är i fokus. Vidare görs sådan praktikutveckling genom vetenskaplig analys av undervisningen mot bakgrund av aktuell forskning och kunskap om lärande i högre utbildning, vilket också svarar mot det vetenskapliga förhållningssättet. En viktig komponent i närmandet av SoTL, enligt Vanderbilt University (2025), handlar om de kategorier av undervisande personal som ofta är aktiva inom SoTL. Utbildningsvetenskap har en lång historia som ämnesdisciplin, och är väl beforskat av specialister inom det området. Forskning inom utbildningsvetenskap är dock ofta relaterat till 11 ”K12”, det vill säga de 12 första åren inom skolgången. SoTL fokuserar istället på högre utbildning och bedrivs av ämnesspecialister inom vitt skilda discipliner, såsom exempelvis psykologi och datavetenskap. Första gången jag själv stötte på SoTL var vid ett möte arrangerat av HERD@HKR1 där Maria Larsson från Lunds universitet var inbjuden för att presentera och diskutera begreppet. En av utgångspunkterna för Marias presentation var en artikel som tar upp ”friktioner” (Larsson et al., 2020) mellan utbildningsvetenskap och SoTL. Studien visade att från utbildningsvetenskapens perspektiv ses SoTL som oseriöst och med låg kvalitet, medan de forskare som utgick från ett SoTL-perspektiv menade att undervisningen studeras med seriöst engagemang och metoder för att kunna göra förändring av denna till det bättre. I artikeln beskrivs också att det finns särskilda kanaler för berikande spridning av SoTL-baserade resultat, samt att SoTL-forskare inte upplevde den nämnda friktionen i samma utsträckning. Det var intressant att ta del av dessa resultat, och dessa nya insikter bidrar till att jag lättare kan positionera mig själv i fältet av studier kring undervisning och lärande. Jag har sedan början av 2010-talet publicerat mig pedagogiskt på konferenser och i tidskrifter, men jag har inte positionerat mig inom utbildningsvetenskap. Maria Larssons presentation av SoTL har bidragit till insikten att jag troligtvis, och utan att vara medveten om det, befunnit mig inom ramarna för SoTL även om mina projekt bedrivits något intuitivt. Nu har ett intresse väckts hos mig angående hur jag skulle kunna bedriva SoTL enligt mer strukturerade former. I denna text tar jag först upp tre exempel på mina tidigare mer intuitivt drivna utvecklingsprojekt. Jag tar också upp exempel på alternativa strukturerade förhållningssätt. Denna text ger mig möjlighet att, å ena sidan för mig själv sammanfatta vad jag tidigare gjort i det för mig nya ljuset av SoTL och, å andra sidan, ge inspiration till kollegors pedagogiska meritering.
File Description: electronic
Access URL: https://researchportal.hkr.se/ws/files/89226273/Med_SoTL_som_ramverk_-_fr_n_intuition_med_blicken_mot_ett_strukturerat_f_rh_llningss_tt.pdf
Database: SwePub
Description
Abstract:I en svensk kontext är troligtvis det som benämns som ”akademiskt lärarskap” (Bolander Laksov & Scheja, 2020) den mest vedertagna motsvarigheten till Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). En annan benämning är ”ett vetenskapligt förhållningsätt till undervisning och lärande” (Bolander Laksov et al., 2014, s. 8), som använts i diskussioner kring begreppet SoTL och kring pedagogisk skicklighet. Enligt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH, 2024) är SoTL ett tillvägagångssätt där lärare utvecklar sin praktik och studenters lärande, och där resultat delas med kollegor. Centralt är lärarens reflektioner kring, och utveckling av, undervisningssituationen, samt spridning av resultat där studentens bästa är i fokus. Vidare görs sådan praktikutveckling genom vetenskaplig analys av undervisningen mot bakgrund av aktuell forskning och kunskap om lärande i högre utbildning, vilket också svarar mot det vetenskapliga förhållningssättet. En viktig komponent i närmandet av SoTL, enligt Vanderbilt University (2025), handlar om de kategorier av undervisande personal som ofta är aktiva inom SoTL. Utbildningsvetenskap har en lång historia som ämnesdisciplin, och är väl beforskat av specialister inom det området. Forskning inom utbildningsvetenskap är dock ofta relaterat till 11 ”K12”, det vill säga de 12 första åren inom skolgången. SoTL fokuserar istället på högre utbildning och bedrivs av ämnesspecialister inom vitt skilda discipliner, såsom exempelvis psykologi och datavetenskap. Första gången jag själv stötte på SoTL var vid ett möte arrangerat av HERD@HKR1 där Maria Larsson från Lunds universitet var inbjuden för att presentera och diskutera begreppet. En av utgångspunkterna för Marias presentation var en artikel som tar upp ”friktioner” (Larsson et al., 2020) mellan utbildningsvetenskap och SoTL. Studien visade att från utbildningsvetenskapens perspektiv ses SoTL som oseriöst och med låg kvalitet, medan de forskare som utgick från ett SoTL-perspektiv menade att undervisningen studeras med seriöst engagemang och metoder för att kunna göra förändring av denna till det bättre. I artikeln beskrivs också att det finns särskilda kanaler för berikande spridning av SoTL-baserade resultat, samt att SoTL-forskare inte upplevde den nämnda friktionen i samma utsträckning. Det var intressant att ta del av dessa resultat, och dessa nya insikter bidrar till att jag lättare kan positionera mig själv i fältet av studier kring undervisning och lärande. Jag har sedan början av 2010-talet publicerat mig pedagogiskt på konferenser och i tidskrifter, men jag har inte positionerat mig inom utbildningsvetenskap. Maria Larssons presentation av SoTL har bidragit till insikten att jag troligtvis, och utan att vara medveten om det, befunnit mig inom ramarna för SoTL även om mina projekt bedrivits något intuitivt. Nu har ett intresse väckts hos mig angående hur jag skulle kunna bedriva SoTL enligt mer strukturerade former. I denna text tar jag först upp tre exempel på mina tidigare mer intuitivt drivna utvecklingsprojekt. Jag tar också upp exempel på alternativa strukturerade förhållningssätt. Denna text ger mig möjlighet att, å ena sidan för mig själv sammanfatta vad jag tidigare gjort i det för mig nya ljuset av SoTL och, å andra sidan, ge inspiration till kollegors pedagogiska meritering.
ISSN:20009216