The Smart City in the Smaller Context: Digital Subjectivities and Smart City Development in Rural Conditions
Uloženo v:
| Název: | The Smart City in the Smaller Context: Digital Subjectivities and Smart City Development in Rural Conditions |
|---|---|
| Autoři: | Koch, Daniel, 1976 |
| Zdroj: | Duvedmodellen för lokalsamhällen The Physical and the Digital City Mediated Cities. :268-283 |
| Témata: | architecture, rural development, smart cities, smart city development, digitalisation, urban design, Urban Design, Stadsbyggnad, Architecture, Arkitektur |
| Popis: | That there are challenges translating the "smart city" to rural contexts is alreadyestablished, as is discourse on whom the "smart city" is for. ln an era of suddenchange, and in locations of noticeable demographic transformation, some of thesechallenges become particularly noticeable. Sometimes—at least in popular mediaand discourse—understood as conflicts between those who adapt and adopt, andthose who resist or reject. While, indeed, conflicts do emerge, they are much lessclear-cut, and need to be understood in a more nuanced way. This is where thiswork makes its contribution, building its argument from a research and innovationproject in Duved, outside of Åre, Sweden. I say that it builds its argument becausewhile it takes some observations to explore how they relate to ideas, ideals, andprocesses of digitalization and smart city development, the intent is not to give arepresentative account of Duved (as site, society, individual or collective actors, orresearch and innovation project), but to learn from some of Duved's sites of contestationand conflict as forces of different scale operate on, in, and through the localcontext-where conflicts should be understood in the full range from (silent or open)confrontation to the meetings of difference that in their chafing interaction drive potentials of deepened mutual understanding, social change, and development. Att idén om den “smarta staden” inte helt lätt översätts till ett landsbygdssammanhang är relativt etablerat, liksom en kritisk diskussion om vem den ”smarta staden” är för. När samhällen såväl brett som lokalt genomgår omvälvningar blir några av dessa utmaningar särskilt påtagliga. Ibland framställs det som en skillnad mellan de som bejakar och de som gör motstånd, men en sådan uppdelning är problematisk, och döljer betydligt mer komplexa utmaningar. Det är dessa utmaningar det här kapitlet fördjupar sig i, byggt på lördomar från forskning kring utveckling av hållbara lokalsamhällen i Duved utanför Åre, Sverige. Det ”bygger på”, eftersom kapitlet inte syftar till att beskriva Duved, utan att utifrån observationer från Duved bygga en förståelse för utmaningar för digitalisering i landsbygden specifikt, men, visar det sig, för digitalisering och konceptualisering av ”smarta städer” i allmänhet. Eftersom syftet är att förstå utmaningar, så ligger också fokus till viss del på utmaningar och konflikter, där ”konflikter” inkluderar allt från tysta eller öppna konfrontationer till de möten av skillnader som kanske skaver, men samtidigt leder till ökad integration och potential för djupare ömsesidig förståelse mellan människor, liksom social förändring och utveckling.Duved genomgår en påtaglig demografisk förändring, och har gjort så under flera år. Inflyttningen är relativt stor från en större kontext, framförallt från Sverige utanför Åre kommun, och en utflyttning till övriga kommunen. Under senare år, och särskilt under pandemin, har en påtaglig del av inflyttningen också varit för olika typer av distansarbete. Samtidigt tenderar såväl långtida boende som nyinflyttade att vilja ”bevara Duved”, och relationen till Åre tenderar att vara en något motstridig blandning av att ”inte vilja bli som Åre” i en allt för stark exploatering och turistifiering, men samtidigt ett praktiskt beroende men också sociala och samhälleliga nätverk som knyter ihop orterna. I ett sådant sammanhang uppstår än tydligare utmaningar med digitalisering och den urbana livsstil som tenderar att knytas till ”smarta städer”, och som är mer vanlig hos inflyttade distansarbetare och de mer långvarigt boende. Livsstil går här djupt och berör allt från identitet till platsanknytning, grad av platsanknytning, förståelse för sin sociala och samhälleliga kontext, mobilitet, hur sociala nätverk byggs, och mycket mer. Det är dessa frågor som fördjupas i kapitlet, för att visa hur komplex frågan är och knappast kan förstås som ”gamla” mot ”nya” invånare, och där allianser, förstått som när olika invånare delar åsikt i frågor eller känner samma tillhörighet, kan skifta beroende på fråga och sammanhang. |
| Popis souboru: | |
| Přístupová URL adresa: | https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-354580 |
| Databáze: | SwePub |
Nájsť tento článok vo Web of Science | Abstrakt: | That there are challenges translating the "smart city" to rural contexts is alreadyestablished, as is discourse on whom the "smart city" is for. ln an era of suddenchange, and in locations of noticeable demographic transformation, some of thesechallenges become particularly noticeable. Sometimes—at least in popular mediaand discourse—understood as conflicts between those who adapt and adopt, andthose who resist or reject. While, indeed, conflicts do emerge, they are much lessclear-cut, and need to be understood in a more nuanced way. This is where thiswork makes its contribution, building its argument from a research and innovationproject in Duved, outside of Åre, Sweden. I say that it builds its argument becausewhile it takes some observations to explore how they relate to ideas, ideals, andprocesses of digitalization and smart city development, the intent is not to give arepresentative account of Duved (as site, society, individual or collective actors, orresearch and innovation project), but to learn from some of Duved's sites of contestationand conflict as forces of different scale operate on, in, and through the localcontext-where conflicts should be understood in the full range from (silent or open)confrontation to the meetings of difference that in their chafing interaction drive potentials of deepened mutual understanding, social change, and development.<br />Att idén om den “smarta staden” inte helt lätt översätts till ett landsbygdssammanhang är relativt etablerat, liksom en kritisk diskussion om vem den ”smarta staden” är för. När samhällen såväl brett som lokalt genomgår omvälvningar blir några av dessa utmaningar särskilt påtagliga. Ibland framställs det som en skillnad mellan de som bejakar och de som gör motstånd, men en sådan uppdelning är problematisk, och döljer betydligt mer komplexa utmaningar. Det är dessa utmaningar det här kapitlet fördjupar sig i, byggt på lördomar från forskning kring utveckling av hållbara lokalsamhällen i Duved utanför Åre, Sverige. Det ”bygger på”, eftersom kapitlet inte syftar till att beskriva Duved, utan att utifrån observationer från Duved bygga en förståelse för utmaningar för digitalisering i landsbygden specifikt, men, visar det sig, för digitalisering och konceptualisering av ”smarta städer” i allmänhet. Eftersom syftet är att förstå utmaningar, så ligger också fokus till viss del på utmaningar och konflikter, där ”konflikter” inkluderar allt från tysta eller öppna konfrontationer till de möten av skillnader som kanske skaver, men samtidigt leder till ökad integration och potential för djupare ömsesidig förståelse mellan människor, liksom social förändring och utveckling.Duved genomgår en påtaglig demografisk förändring, och har gjort så under flera år. Inflyttningen är relativt stor från en större kontext, framförallt från Sverige utanför Åre kommun, och en utflyttning till övriga kommunen. Under senare år, och särskilt under pandemin, har en påtaglig del av inflyttningen också varit för olika typer av distansarbete. Samtidigt tenderar såväl långtida boende som nyinflyttade att vilja ”bevara Duved”, och relationen till Åre tenderar att vara en något motstridig blandning av att ”inte vilja bli som Åre” i en allt för stark exploatering och turistifiering, men samtidigt ett praktiskt beroende men också sociala och samhälleliga nätverk som knyter ihop orterna. I ett sådant sammanhang uppstår än tydligare utmaningar med digitalisering och den urbana livsstil som tenderar att knytas till ”smarta städer”, och som är mer vanlig hos inflyttade distansarbetare och de mer långvarigt boende. Livsstil går här djupt och berör allt från identitet till platsanknytning, grad av platsanknytning, förståelse för sin sociala och samhälleliga kontext, mobilitet, hur sociala nätverk byggs, och mycket mer. Det är dessa frågor som fördjupas i kapitlet, för att visa hur komplex frågan är och knappast kan förstås som ”gamla” mot ”nya” invånare, och där allianser, förstått som när olika invånare delar åsikt i frågor eller känner samma tillhörighet, kan skifta beroende på fråga och sammanhang. |
|---|