View in EDS

Konsumtionsbaserad allokering av den internationella sjöfartens växthusgasutsläpp : En jämförelse av allokeringsprinciper ; Consumption-based allocation of international shipping greenhouse gas emissions : A comparison of allocation principles

Saved in:
Bibliographic Details
Title: Konsumtionsbaserad allokering av den internationella sjöfartens växthusgasutsläpp : En jämförelse av allokeringsprinciper ; Consumption-based allocation of international shipping greenhouse gas emissions : A comparison of allocation principles
Authors: Skoog Härlin, Malte, Akdogan, Samed
Publisher Information: KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik
Publication Year: 2024
Collection: Royal Inst. of Technology, Stockholm (KTH): Publication Database DiVA
Subject Terms: Climate change, international shipping, greenhouse gas emissions, consumption-based allocation, allocation principles, Klimatförändringar, internationell sjöfart, växthusgasutsläpp, konsumtionsbaserad allokering, allokeringsprinciper, Environmental Sciences, Miljövetenskap
Description: Den internationella sjöfarten står årligen för omkring 3% av världens samlade växthusgasutsläpp. Samtidigt, är det en sektor där utsläppen till stor del är oreglerade och odokumenterade. En av de främsta anledningarna till att omfattande klimatinsatser gällande dessa utsläpp till stor del misslyckats är att länder inte kunnat enats om hur utsläppen på internationellt vatten ska allokeras och vilka som således bär yttersta ekonomiska ansvaret. Den här studien ämnar till att utforska lämpligheten hos fyra utvalda allokeringsprinciper, vilka är ’allokering utifrån sålt bunkerbränsle’, ’allokering i proportion till inrikes sjöfartsutsläpp’, ’allokering utifrån utsläpp på nationellt vatten’ och slutligen ’konsumtionsbaserad allokering’.Studien ämnar sedermera att utvärdera dessa genom fyra uppsatta kriterier, vilka är ’additivitet’, ’möjlighet att betala’, ’förorenarens ansvar’ samt ’tillförlitlighet’, och utifrån dessa analysera de olika allokeringsprincipernas respektive för- och nackdelar. Arbetet lägger ett specifikt fokus på konsumtionsbaserad allokering vilket på senare tid ofta framförts som ett mer rättvist alternativ till andra allokeringsprinciper. Det syftar till att direkt koppla utsläppsallokeringen till de enskilda ländernas konsumtion av utrikesproducerat gods. I dagsläget finns det dock inget sätt att veta hur mycket utsläpp som hade tillskrivits exempelvis Sverige vid implementering av konsumtionsbaserad allokering. Det beror på att det inte finns statistik som visar på hur mycket utsläpp som gods lossat i exempelvis svensk hamn har genererat under hela sin transport till Sverige. Således, genomförs i studien även beräkningar där den svenska importsjöfartens utsläpp kvantifieras utifrån ett konsumtionsbaserat perspektiv genom att betrakta importen från Sveriges 30 största handelspartners. Utifrån dessa beräkningar kan respektive allokeringsprincip jämföras även kvantitativt gällande hur de påverkar den svenska sjöfartens utsläppsnivåer vilket i sin tur kopplas till genomförandet av nationella och ...
Document Type: bachelor thesis
File Description: application/pdf
Language: Swedish
Relation: TRITA-ABE-MBT; 24499
Availability: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-349822
Rights: info:eu-repo/semantics/openAccess
Accession Number: edsbas.FD7A26E5
Database: BASE
Description
Abstract:Den internationella sjöfarten står årligen för omkring 3% av världens samlade växthusgasutsläpp. Samtidigt, är det en sektor där utsläppen till stor del är oreglerade och odokumenterade. En av de främsta anledningarna till att omfattande klimatinsatser gällande dessa utsläpp till stor del misslyckats är att länder inte kunnat enats om hur utsläppen på internationellt vatten ska allokeras och vilka som således bär yttersta ekonomiska ansvaret. Den här studien ämnar till att utforska lämpligheten hos fyra utvalda allokeringsprinciper, vilka är ’allokering utifrån sålt bunkerbränsle’, ’allokering i proportion till inrikes sjöfartsutsläpp’, ’allokering utifrån utsläpp på nationellt vatten’ och slutligen ’konsumtionsbaserad allokering’.Studien ämnar sedermera att utvärdera dessa genom fyra uppsatta kriterier, vilka är ’additivitet’, ’möjlighet att betala’, ’förorenarens ansvar’ samt ’tillförlitlighet’, och utifrån dessa analysera de olika allokeringsprincipernas respektive för- och nackdelar. Arbetet lägger ett specifikt fokus på konsumtionsbaserad allokering vilket på senare tid ofta framförts som ett mer rättvist alternativ till andra allokeringsprinciper. Det syftar till att direkt koppla utsläppsallokeringen till de enskilda ländernas konsumtion av utrikesproducerat gods. I dagsläget finns det dock inget sätt att veta hur mycket utsläpp som hade tillskrivits exempelvis Sverige vid implementering av konsumtionsbaserad allokering. Det beror på att det inte finns statistik som visar på hur mycket utsläpp som gods lossat i exempelvis svensk hamn har genererat under hela sin transport till Sverige. Således, genomförs i studien även beräkningar där den svenska importsjöfartens utsläpp kvantifieras utifrån ett konsumtionsbaserat perspektiv genom att betrakta importen från Sveriges 30 största handelspartners. Utifrån dessa beräkningar kan respektive allokeringsprincip jämföras även kvantitativt gällande hur de påverkar den svenska sjöfartens utsläppsnivåer vilket i sin tur kopplas till genomförandet av nationella och ...